New Mexico here we come!

Tank att det antligens blir av. Som jag funderat over ocg langtat efter att komma ivag till Beth och John och fa se hur dom bor och deras vardag. Nu gav Hans mej en spark i baken och vi bestamde oss. Thats it. Vi bokade resan i december och fixade pass till mej. Inresetillstand fick vanta till nan vecka fore avresan. Man vet ju inte. Man kanske far for sej att stanna langre. =) Haha. Kvallen fore avresan, fredag packade vi. Vi skulle bli tvugna ga upp fore 02.00 for att vara pa plats pa Gardemon i tid att checka in bagage mm. Men vi klarade av att vara i tid (inte mer an jamt) och var faktiskt med pa flyget nar det lyfte. Och jisses!!!! vilken kansla att ga upp och faktiskt flyga. Heeelt magiskt. Forsta anhalt var Amsterdam. Dar behovde vi inte bekymra oss om bagaget men det var en himla massa kontroller och visitationer innan vi var godkanda att antra flyget till USA. Vi fick intyga att vart bagage varit under var uppsikt hela tiden och att det varit vi som packat det. Vi fick nastan svara trohetseden. Men ivag kom vi och sista biten over till Atlanta tog drygt 9 timmar. Varje plats pa planet hade egen skarm dar men kunde kolla pa film, lyssna pa musik, spela spel eller helt enkelt falja flighten med alla fakta och kartvyer. Coolt. Fran Atlanta flog vi sen till El Paso. Inte vilken liten skithala som helst det heller faktiskt. Jag hade gjort mej en bild av hur vi kliver av ute i vildmarken och stavlar fram i sandroken och musiken spelar The good, the bad and the uggly innan vi hittar Beth och John. Men El Paso ar stort och hanger ihop med den mexikanska delen. Sa fran luften med allt stadsljus var det maktigt. Men fram kom vi och dom stod dar och vantade och tog hand om oss. En timmes bilresa senare var vi i deras hus och kunde ta kvallen efter en stunds prat. Fortsattning foljer......