tisdag 16 juli 2013

Förändringens tider.

Läste, gillade och delade en status på facebook idag. Så himla sant det som skrevs. Vilka stora förändringar det blivit i värderingar och sättet att hantera livet. Inte för att jag tycker det är fel att vi är rädda om våra barn och miljön, men lite sanning ligger det i uttrycket "lite skit rensar magen". Och ett liv i rädsla för allt, hur kul är det?  Min/vår mor som upplevt att hennes barn skadades och blev delvis förlamad för resten av livet, hade en sund syn på saken. Frågade man henne om hon var bekymrad samma sak skulle hända igen sa hon bara att "om man bekymrar sej för tusen saker så är det det ettusenförsta som händer".

Men missförstå mej nu inte. Vi SKA vara rädda om varandra.

Här kommer det:
"""""
Till alla barn som överlevde 50-, 60-, 70- och 80 talet
Först så överlevde vi att födas av Mammor som rökte och drack under graviditeten.
Dom tog magnecyl och alla möjliga läkemedel samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes.
Efter detta trauma blev vi lagda på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.
Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade. Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol. bilkudde, säkerhetsbälte eller airbag.
Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska.
Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta.
Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i filen. Inte blev vi överviktiga för det! För att:
VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!!
Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var
tända.
Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!!
I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna.
Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.
Vi hade inga Playstation, Nintendo, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler på TV:n, inget surroundljud, CD-spelare, inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN Vi hade VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS!!
Vi föll från träd och tak, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder!! Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.
Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord och inte fortsatte maskarna att leva i magen!!
Vi fick luftgevär vid 10 års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.
Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem.
Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som
inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen OTROLIGT ELLER HUR!!??
Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte. Dom var faktiskt lagens högra arm!!
Denna generation har faktiskt fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin.
Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya ideèr. Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!
Om du är en av dem så:
GRATTIS!!
Du kanske vill dela med dig av detta till andra som har haft turen att få växa upp som barn den tiden innan ADVOKATER och MYNDIGHETER reglerade ditt liv för 'DITT EGET BÄSTA'??

TILL ER som tror att GUD vakar över er:
Släng detta i papperskorgen!!
TILL ER ANDRA:
Skicka detta vidare!!
 
""""""""""
 
Ja så gammal man känner sej ibland. Och idag har jag varit riktigt tantig/mormorig efter jobbet. Det är så roligt att baka (inte minst nu i mitt nya kök) så det fick bli ett bullebak till. Lite lchf-bröd blev det också. Sen var det trädgården som gällde. Bisöbrasö!  

måndag 15 juli 2013

Härliga tider.

Nu börjar det bli riktigt härligt. Jag är en hängiven sommarmänniska. Tycker till och med om att jobba på sommaren. Det är inte nödvändigt att ha semester. Men det är ju så mycket lättare att umgås om man rår sin tid och inte måste tänka på morgondagen. Och visst är det saker jag planerar att göra som inte fungerar annat än på semestern. Jag vill rå om mina barnbarn lite mer intensivt och ha dom hos mej. Frukostar på altanen, utflykter till roliga ställen och badturer t.ex. En vecka kvar innan jag blir ledig och försöker förarbeta så det ska fungera med mina planer. Vill spendera en hel del tid med särbon medan han har semester vill jag ju också. Vi har så mycket vi vill hinna med att ordna i bådas våra hus under ledigheten tillsammans. Det ska kittas fönster, lagas vedbod, ordnas med trädgårdar och sånt. Men det är ju sånt som är roligt när man gör det tillsammans.
Helgen har varit superfin. Lördagen ägnades åt Stortravet tillsammans med svåger och svägerska. Härligaste väder och mycket folk. Folkfest helt enkelt. Sen for vi till Mon och käkade paj och hade en fin kväll. Lite tråkigt att inte komma iväg på Inger Z:as 50års-fest, men man kan inte få allt att klaffa.
Söndag firade vi gosigaste Ida som fyllde 5 år. Alltid så roligt att få vara med på dessa kalas och träffa den andra sidan av familjen också. Mågen Lars föräldrar är så härliga att umgås med.
Sen väntas ju amerikafrämmande i slutet av semestern. Två år sen nu sen Beth och John var här och det ska bli en höjdare att få träffa dom igen. Beth kommer från min mors släkt och när jag nu har en del av bohaget efter mor här så har vi en hel del att gå igenom och kolla på. Hur mycket man nu hinner av allt man tänker sej. Och DET gäller för alla semesterplanerna. Men man måste ju ha drömmar och planer. =)
Såååå... jag jobbar på en vecka till och njuter av att det faktiskt är sommar.

tisdag 9 juli 2013

Dom små detaljerna.


Njuter sommarkväll. Men nu ensam. Igår hade jag syster Kerstin här och vi hade en härlig kväll. Mat, vin och massor med prat. Verkligen härligt att hon kom och hälsade på. Och vilken nytta jag hade av henne under tiden vi pratade. Jag hade lyckats bli färdig med omklädningen av min markis till köksfönstret och fick nu hjälp att montera tillbaka den. Den hade varit i skriande behov av nytt tyg och snål (läs fattig) som jag är fick jag göra det själv. Kostnaden för att få det gjort hade hamnat på ca 4500 kr och nu kom jag undan med några hundralappar i tygkostnad. Men det var mycket knåp att få dit det. Men det gick och nu hänger den där igen.
Förra veckan ägnade jag åt målning. Altandörren och fönstren är nu målade invändigt. Det passade ju också väldigt bra att få syrran till hjälp att få upp gardinerna. När man målar på ett ställe inser man hur väl det behövs ny färg på andra ställen. Jag har länge tittat på trösklarna på nedervåningen och tänkt ta itu med dom. Nu blev en ommålad förra veckan och idag har jag börjat på nummer 2. Roligt få rätt kulör på dom med. Stor skillnad mot förut.
 
Som grädde på moset kunde vi nu även leta upp och ställa in saker från Hydda i Långserud i det gamla skåpet som varit i släkten i urminnes tider. David hade hjälp mej få det på plats på väggen i rummet. Syrran och jag hade båda en viss minnesbild av vad som brukade stå i skåpet, plus att det fanns ett fotografi från innan det plockades ner. Riktig lika som förr blev det nu inte, men skåpet är i alla fall fyllt med vackra saker som hör dit.