Studsaren.

Ja nu har jag min Lakelander 6,5x55:a och den passar mej som handsken. Kunde inte önska bättre. Och skjutningen är ju så himla kul. Har ju skjutit en hel del lerduvor men att kunna åka till jaktskyttebanan och träna på löpande älg är sjukt roligt. Lite dyrt i längden kanske men så är det ju nyttig träning också. har varit i Töcksfors och tränat två gånger sen jag fick geväret. Första gången gick allt utmärkt utom den älgen som springer ut. Åt vänster alltså. Annars var det genomgående 4, 5 och 5,ettor. Så himla märkligt. Nästa gång hade jag klurat ut att det nog handlade om hur jag stod. Så stärkt av att kunna lösa problemet började jag skjuta. Allt gick åt skogen. Missar och dåliga träffar i tre raka serier. I en serie skjuter man först på stillastående utgående älg som sen sätter fart efter skottet. Sen vänder den och gör samma sak åt andra hållet. Ingående älg. Blev så himla missmodig. Men väntade sen på min tur igen och lät bössan svalna. Och då fick jag till det. Tre raka klockrena serier varav en var en 19-poängare. 5, 5:etta, 5 och 4. EN poäng från full pott. Då var det roligt igen. =)
Nästkommande helg är det mâten och hela huset fullt av ungarna och barnbarn. Och ett 60-årskalas till det. Så det blir nog att vänta tills helgen efter. Men då får jag på det igen. Vill komma någorlunda säker till jakten.

 

Så här ser den siamesiska tvillingälgen (Kajsas uttryck) ut. 80 m bort.

Höstkänning efter en sista händelserik sommarvecka.

I morse när jag tog morgonpromenaden före jobbet kändes det att det blivit riktigt höstkallt. Den råa luften och bara 6 grader gjorde att det sved i både kinder och händer. Inte för att man varit bortskämd med nån värme direkt i sommar, men surt var det.

Nu har jag använt i stort sett all min semester för i år. Har några sista dagar att ta till om det blir aktuellt med älgjakt eller dagarna mellan jul och nyår. Men dom sista åtta semesterdagarna var väl använda. Vi väntade ju besök av Beth och John från New Mexico till den 26 augusti så eftersom jag tagit ledigt från den 24:e hade vi en par dagar att fixa till det på. Onsdag hämtade vi dom i Strömstad och övernattade sen i en stuga som vi hyrt på Daftö camping. Det blev en härlig kväll men färska räkor och en massa prat om allt sen sist. Dagen efter for vi upp till Tanumshede och besökte museet för fornlämningar och var ute och tittade på hällristningarna. Regnet tog bort en del av nöjet men det fick vi ta. Efter att vi sen övernattat i Årjäng for vi till Båstnäs och tittade på "bilkyrkogården" där. En ganska mäktig upplevelse.

Lördagen hade vi bokat för ett kalas där alla ungarna skulle få komma och träffa Beth och John. Syrran och Titti var också medbjudna. Det ingen visste var att Hans ("Nilsson") och jag bokat en präst till att komma och viga oss. Det blev liksom en överrasking. Jag hade gjort små buketter till småtjejerna och köpt flaggor till killarna och vi fick en hel drös med brudnäbbar och fanbärare. Det blev precis så som vi hade önskat oss vårt bröllop. Helt oförglömligt. Syrran och John spelade och sjöng för oss och David förde mej fram till vigselakten. Lite ovanligt kanske men nåt som jag ändå ville. =)

Det blev en magiskt fin kväll. Inget märkvärdigt utan en sån man vill ha med familjen. Älgkött med kantarellsås och potatis fick duga som middag och sen glass med hemkokt kolasås. Det är det bästa jag vet att få laga mat till familjen.

Sen kom det en överraskning på tisdagen strax innan vi skulle köra ner Beth och John till bussen. Jag hade deltagit i en utlottning av en cykel. Och vann!!

Så nog var det en händelserik vecka alltid.

Nu har det mesta gått tillbaka till det vanliga. Inga amerikanare och kneget har börjat igen. Men det klagar jag inte på. Jag trivs med mitt jobb. Och nu har jag ju köpt mej en studsare så nu får jag lägga mej i hårdträning. Vi skjuter lerduvor då och då Nilsson och jag men jag måste till skjutbana för att träna på löpande älg. Men det är så himla roligt med skytte.

 

Ett litet smakprov från vår stora dag.