Ja nu ska jag gå vidare i livet. Med en något tillstukad och inte helt 100% vänsterhandled. Men visst går det att anpassa sej. För att gå vidare påvisar just det att man måste anpassa sej till dom nya promisserna och göra det bästa av det. Man kan inte förändra det som hänt eller göra det ogjort utan helt enkelt "gilla läget" och fortsätta utifrån det som gäller nu. Gäller ju inte bara stukade handleder utan alla bakslag som drabbar en under livet. Man kan drabbas av olyckor och sjukdomar, genomgå operationer eller förändrade familjeförhållanden. Men när man landat på andra sidan kan man börja på ny kula. Det som hänt försvinner inte utan ligger där som ett bagage som man själv väljer hur man vill stuva och hantera. Det finns för det mesta en hel del bra saker mitt i all det andra som man bör ta tillvara och värna om.
Som jag skrivit förut har det varit en fasa att tänka mej vara långtidsjukskriven. Dom gånger jag varit sjukskriven från arbetet ens enstaka dagar är faktiskt lätt räknade. Nån gång har jag till och med vackert fått stanna hemma då jag varit i närheten av nån med maginfluensa. Men det är ju tur att det finns regler för sånt så man undviker onödiga epidemier.
Men nu är jag förhoppningsvis på andra sidan även efter denna långa rehabiliteringen. Skönt börja jobba och komma i normala gängor. Har haft en väldigt fin tid under sjukskrivningen så klaga ska jag ju inte. Har haft möjlighet umgås mer med både Nilsson, ungarna (stora som små) och vänner. Man var väl lite försiktigare i början men på sluttampen vart det lite mer aktiviteter. Jag hann åka med barnbarnen till badhuset några gånger om inte annat och lite till.
Så nu har jag lite mer i bagaget. Och är flera erfarenheter rikare.
Ännu ett mirakel
10 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar